|
Vid laxfisket vintertid från Vätterns ofta branta och hala klippstränder
krävs det ordentlig utrustning. Varma stövlar eller kängor + broddar.
Kläder enligt flerskiktsprincipen och en överlevnads eller scooteroverall.
Dessutom en långskaftad håv och en livlina ifall någon i fiskeivern kanar
ut i sjön. Det är nämligen i stort sett omöjligt att ta sig upp på
många platser utan hjälp om olyckan skulle vara framme.Vågorna slår upp
mot klipporna, de är ofta istäckta och följdaktligen såphala.
Var skall man fiska? Ja, generellt sett kan man säga att det är lovartsidan
av sjön som gäller. Alltså blåser det ostliga vindar är det Granviksidan
som gäller och vid västliga vindar följdaktligen Östgöta-sidan av Vättern.
Bästa fisket verkar vara när vinden legat på hårt några dagar mot
ena eller andra sidan av sjön, då samlas betesfisken nära land där och
laxen den bara följer efter stimmen och "gottar sig". Då gäller det att
passa på när vinden mojnar. Fisket är även bra vid pålandsvind
och grådisigt väder, men det är tufft att stå i
vindögat.
Fiskeutrustningen består gärna av ett 10-12 fots spinn eller haspelspö
med aktion upp till 60g, en spinnrulle typ Shimano Calcutta 250-400, Ambassadeur
6000 CS Rocket eller motsvarande storlek på haspelrulle. Är det riktigt
kallt kan man få problem med spinnrullarna, då är haspel att föredra.
Annars är alltid spinnrullen överlägsen haspeln t.ex. vid drillning av
stor fisk. Lingrovlek 0,40 är lämpligt, eftersom de flesta laxarna hugger
ganska nära land behövs inte så väldigt långa kast. Ibland kan det vara
nödvändigt att komma ut lite längre och då får man chansa och gå ner till
0,30-lina. Lina av Fireline-typ är bra, men är inget att rekommendera
när det är riktigt kallt eftersom den fryser fast på spolen. Beträffande
kyla så kan det många gånger vara mycket varmare vid Vätterns strand än
det är inåt land. Eftersom sjön inte är frusen fungerar den då faktiskt
som ett "jättestort värmeelement". Vid ett tillfälle hade vi -13gr.
hemma och vid Vättern låg temperaturen på +-0 gr. !!
Tackel
och beten. Själv tacklar jag oftast på en tubfluga vid Vättern.
Svarta eller bruna flugor med lite "flash" (glitter) i vingen och kroppen
. Tuberna kan ha upp till 2":s kropp. Ibland är laxen svårtrugad
och då kan en enkelkrokad liten streamer vara rätta medicinen
(spiggimitation). Som kastvikt använder jag gärna en av Darts kastdubbar
som heter Bombardo och då i vikt 35 eller 50 gram. Dessa flöten syns bra
och går fint att dra på långa kast med. Tafsen bör vara så lång som det
är möjligt att hantera, åtminstone inte kortare än 2 meter. Ofta är det
lite problematiskt med just tafsen när man kastar från de branta klipporna,
så man får se upp för "skatbon". En liten wobbler, helst också den
i "spiggfärg"går också bra att fiska på detta sätt.
Det
kan vara värt att pröva med olika typer av drag också, speciellt när laxen
jagar siklöja några meter ner.
Nu till
teorin om varför de flesta storlaxar i Vättern fångas från land. Laxen
ovan är inte speciellt stor (6,1 kilo) men det underliga med den var dess
maginnehåll (länk till
bild här). Den hade ett 10-tal simpor i magen och inget annat.
Kenneth fick en mindre lax vid samma tillfälle och den hade ett mer normalt
maginnehåll nämligen enbart spigg. Min teori om storlaxarna är att de
lever och söker näring på annorlunda sätt och på andra platser än "normala"
laxar. Det är denna egenhet som gör att de kan bli stora eftersom de undviker
både nät och trollingbåtar i och med att de sällan eller aldrig vistas
på platser där nät läggs och trollingbåtar drar fram (innanför 300-metersgränsen).
Vid
både land och trollingfisket kommer det tyvärr upp en hel del smålax
under minimimåttet som är 60 cm i Vättern. Att det dessutom finns korttänkta
IDIOTER som inte återutsätter dessa är minst sagt för jävligt DÅLIGT
!
© Dan Olofsson
|
