Live-bait

Ännu en tung rusning, den borde vara trött nu....... Jag själv med mjörngädda på 10600 gram tagen på abborre
Jörgen A. med mjörngädda på 10900 gram, tagen på mört. Toni P. med mjörngädda på 14900 gram, tagen på mört.

Live-bait, det låter väldigt amerikanskt. Men det är en gammal hederlig metod att fånga storfisk på som är på stark frammarsch i Sverige igen. De stora "monstergäddorna" från vår-vinterfisket i t.ex Lödde å har verkligen medfört att live-baitfisket har fått många nya anhängare. I vår hemmasjö Mjörn fångas det numera 10+:are årligen på mete med livebait.

Själv har jag tidigare använt metoden högst sporadiskt. Den största torsken (15,7 kilo) jag någonsin fått, fick jag faktiskt på live-bait. Det var vintern -82 i Hakefjorden utanför Getskär, och den tog på en levande vitling. Så metoden fungerar bra till bl.a torsk också. I hemmavattnet Mjörn är det främst gösen vi haft i åtanke med live-baitfisket. Hittills har vi inte lyckats eftersom gösfisket i sjön har varit uruselt i år. Det har däremot blivit både abborre och gädda vid samtliga tillfällen. Det är en fiskeform jag skall satsa hårt på till nästa säsong.

Rapporter från t.ex Rådasjön talar om flera storgösar fångade på live-bait. Så att metoden är effektiv till gösfiske är glasklart. Man kan fiska på olika sätt med live-bait. Vi brukar mest drifta över de platser vi tror är hetast för dagen. Man kan även ro sakta (en vanlig metod just efter gös). Och man kan givetvis fiska från ankrad båt. Särskilt sommartid är det effektivt att fiska med flera spön riggade på olika djup med hjälp av glidflöten (försedda med "glow-sticks" på natten). Ett på 3 meter ett på 6 meters djup och ett man håller i handen och fiskar av bottenregionerna med. Fiskesättet fungerar bra vid driftmete eller mete från ankrad båt.

Trolling med live eller dead-bait blir också allt mer vanligt. Det enklaste sättet är att fästa betesfisken i överläppen med en tre-krok och montera ett sänke med lämplig vikt 1,5-2 meter före. Sedan är det bara att ro eller köra (elmotor pefekt till detta fiske), saktare än vid vanlig "wobblertrolling". Det finns speciella tackel att köpa till detta fisket, men är det verkligen nödvändigt? Enligt vad experterna säger skall man inte använda ståltafs vid gösfiske. Vi brukar ha ståltafs så länge det är ljust ute eftersom det blir kanske 100 gäddhugg på 1 göshugg i Mjörn. Eller är det kanske rent av 1000:1 ?? Det känns så ibland i alla fall.

Live-bait är nog det effektivaste fiskesättet att få kontakt med storålen också. Inga "skosnören" ger sig på en hel mört. Ett enkelt "Pater Noster-tackel" med tre-krok fungerar bra här också. Gäddan på bilden ovan tog på abborre. Och det är ofta stora gäddor attackerar abborrarna vid jiggfisket ( på abborrens väg upp mot båten).

Därmed kommer vi in på "sink and draw"-metoden. T.ex en abborre tacklas på vanligt sätt d.v.s trekrok i överläppen på en tafs 1-2 meter lång (ståltafs längst ut vid gäddfiske). Ett sänke som inte får vara för tungt utan anpassat till betesfiskens storlek monteras där tafsen börjar. Sedan skall tacklet sakta gå ner mot botten och sakta vevas hem igen. På detta sätt presenteras betesfisken i alla vattenlager och det kan ju inte vara fel. På sommaren i stora sjöar är det främst vattenmassan över språngskiktet som är intressant.

Vi använder helst lina av typ fire-line till detta fisket (man känner minsta lilla "pill"). Mothugg brukar vi göra ganska omgående vid hugg, ibland har vi problem med mindre abborrar som envisas med att attackera agnet.

© Dan Olofsson

Åter