En nöjd Robert efter att ha satt ut sina 4 ismetespön längs djupbranten där vi tidigare haft bra ismeten.

Isen har blivit illa tilltygad av de senaste dagarnas regn, blåst och plusgrader (upp till +8 grader). så man får se sig för var man går.

Det var dåligt fiske på denna plats trots att det fanns mycket betesfisk i området. Så det blev flytt nr.1 för dagen efter några timmars fiske.

Infrusna norsar i isen brukar vara ett tecken på att platsen kan vara "het". Isen är nu också helt klar så det är bra "jaktljus" för gäddorna. Inte heller på denna plats fanns de stor gäddorna idag så det blev flytt nr.2 för dagen.

Vi hade "spanat in" en annan ismetare c:a 500 mtr bort och eftersom vi ändå skulle passera honom gick vi fram till honom för lite "taktiksnack". Det visade sig vara en mycket känd "Gäddfiskeprofil". Inte minst dekalerna på pulkan (Svenska Gäddklubben) visade vem det var. Han hade också haft en trög start på dagen och bara fått några "snipor".

Skulle du kunna ekoloda mina hål för att se om det finns betesfisk under ? frågade han. Självklart gjorde vi så och det visade sig stå gott om nors så det borde finnas gäddor i närheten också. Därefter blev det lite taktiksnack och utbyte av "heta platser" vilket alltid är intressant.

Robert med en liten tjockmagad (norsfylld?) krabat på dryga kilot. Det blev många gäddor i storleken 1-2 kilo så vi sa att det nog var "smågäddornas dag" idag.

Vid flytt nr.4 sattes ismetespöna c:a 20 mtr vid sidan av de kompakta norsstimmen vilket senare skulle visa sig ge resultat.

Efter 10-talet mindre gäddor kunde jag ropa till Robert att nu kanske jag skulle behöva assistans. Härligt att få känna tyngden av en större gädda redan vid mothugget. Gäddan togs lugnt och varligt, efter några minuter syntes den under isen några meter bort. Häftigt...synd att inte videokameran var med, man hade kunnat filma gäddorna genom isen.

Tycker mig ha märkt att förutom jaktljus skall ismetespöna stå på "ostörd" plats för att få ett bra gäddfiske på isen. Ett ekolod underlättar mycket.

Några "stolpar". 1. hitta betesfiskstim (gärna kombinerat med norsjagande abborre). 2. placera spöna strax utanför betesfiskstimmen. 3. Ställa sig på "betryggande" avstånd från spöna och vänta in "fällen".

Skridskåkare och pimpelfiskare som ständigt borrar nya hål verkar skrämma bort gäddan. Populära ställen är därför bäst på första isen. Däremot verkar det som "fightljudet" när andra gäddor dras upp locka till sig gäddor.

Flytt nr. 4 gav resultat..

Dagens första större gädda, lyckligt och väl upp på isen för mätning-vägning och fotografering. Stjärtfenan var skadad så det blev ingen större dramatik innan den var uppe på isen. Den var 112 cm lång och vägde 8600 gram. Lite tunn om buken men annars i fin kondition trots längden.

Knappt halvtimman senare blev det fäll igen. I samma hål dessutom !

Kan det vara så att gäddorna lockas till platsen av "ljudet" som uppstår när andra gäddor drillas... I vilket fall som helst..Hålet finns nu inlagt på GPS:n för kommande vintrar :-).

Detta var en riktig kämpe. Tunga rusningar följda av "tvärstopp" gjorde att man började fantisera om en RIKTIGT stor gädda.

Gäddan såg mycket riktigt "mäktig" ut när den till slut kom "seglande" under isen. Tyvärr infriade den inte riktigt förväntningarna på mått och vikt (9130 gram-111 cm) men det var ändå en fisk som gladde mycket.

Robert krokar loss ännu en liten gädda och undrar om det skall bli någon av anständig storlek även för honom denna dag. Skillnaden mellan våra ismeten var att han inte hade fått tag på stor mört denna dag.

Men så till slut!

Det hade blivit sent på eftermidagen och dimman vätlrade in utifrån sjön. Vi hade bestämt oss för "att ge det" 10 minuter till.

3 st. 100-klubbare på en och samma tur fångas inte på många platser i Sverige så visst var det en "kanontur".

Samtliga gäddor utom en liten "snipa" var perfekt krokade och kunde återutsättas.