Lite fakta och spekulationer kring Gösmete.
Gösen uppehåller sig på samma bestämda platser vid bestämda tidpunkter år efter år. (Det är alltså viktigt att bokföra datum tid och plats för fångade gösar).

Gösen företar säsongs och dygnsvandringar, med stora variationer från sjö till sjö.

Gösen är selektiv beträffande bottentyp, den finns så gott som aldrig på mjuk botten utan föredrar hård botten typ sand, grus, sten.(typ ”5-metaren”, ”Långholmsryggen”, ”Storegrund”, ”Högholmskanten” m.fl. i Mjörn.

Gösen är hopplös att meta med ståltafs, ju tunnare nylontafs man vågar använda dess bättre ( 0,35-0,40 rekommenderas). (går inte tunna tafsar typ 7 Strand att använda?).

Gösen har en hård och spröd käft. Därför är det viktigt vid mete att den får löslina (utan att känna motstånd) för att kunna simma bort och svälja betesfisken (typ gäddfiske med angeldon). Den går då c:a 5-15 mtr för att ställa sig och svälja.(mothugg vid nästa ”run”

Gösen går att meta på nästan allt! Livebait, deadbait och fiskstumpar. Livebait är förstås bäst, men t.o.m ålbitar på 5-8 cm tar gösen på. Mört, löja och nors anses bäst, men rekordnoteringar från tysk tidning visar att även abborre, gärs, sarv, sutare ger göshugg.

Gösen äter förstås mest den typ av betesfisk som är lättast att fånga och är mest tillgänglig i ett vatten. Magundersökningar från ett 10-tal vatten visar att gösar mellan 40-70 cm hade fisk på 10-15 cm i magen. (en gös på 69 cm hade en braxen på 27 cm i magen). Till större gös (över 3 kilo) passar som regel betesfisk mellan 15-20 cm.

Gösen hugger liksom gädda i perioder som kan variera mycket mellan olika vatten. I en sjö kan det vara hopplöst 6-7 dagar, varefter gösen hugger vilt 8:e dagen. I nästa sjö startar allt gösfiske i skymningen och i en annan hugger gösen en timma på förmiddagen och en timma på eftermiddagen.

Gösen är sällskaplig på så vis att den ofta uppträder i mindre grupper av samma storlek

Gösen är känslig som art på så sätt att hela årskullar lätt slås helt ut om det blir kraftiga temperaturfall på våren medan ungarna har gulesäck, det är den vanligaste anledningen till ett gösbestånds kraftiga variationer.

Visst är gösen mystisk på så sätt att den är betydligt mer komplicerad än de flesta andra arter och visar olika levnadsmönster i olika vatten.

Mjörngösen är en typisk klarvattensgös som uppträder pelagiskt sommartid, det medför att trolling är är den helt dominerande gösfiskemetoden på Mjörn.

Men visst kan den tålmodige lyckas med gösmete i Mjörn. Det gäller precis som vid trollingfisket att vara på rätt plats vid rätt tid.

Hälsningar Dan